Invägning.

Det går inte fort. Men det går.

Jag har alltid ogillat trista glädjedödartyper som säger att det inte finns några snabba genvägar, utan det måste få ta tiiid.
Men nu är jag benägen att hålla med, för jag känner att det är riktiga kilon som försvinner, som inte kommer att komma tillbaka så fort jag tar min första tugga spagetti.

 

Annat spännande som har hänt? Jo idag var tvillingarna efter mycket om och men äntligen ensamma på förskolan i över fem timmar!
Vi smög tyst omkring hemma och uträttade snabbt våra ärenden, ’innan de skulle vakna’.

Sen kom vi på att de inte var där. De var och levde sitt eget liv utanför vår kontroll.

Fan vad skönt ändå.

När vi sen kom dit för att hämta sa förskollärarna att de var de vackraste och smartaste barn de någonsin hade träffat, och att de var hela personalstyrkans favoriter. (Ok de sa det inte rätt ut, men jag läste mellan raderna..)

Men vad de SA rätt ut var att de hade varit glada, sovit och ätit. Jag är så otroligt stolt.

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras